Skip to content

Obildade läkare – en samhällsfara. Eller: Behovet av ett ”ett inre rum för skapande undran” hos alla yrkesutbildningar

mars 15, 2012

I julas så skrevs det en mycket uppmärksammad understreckare i SvD av Bengt Kristensson Uggla. Den handlade om ekonomers brist på bildning i betydelsen av att kunna anlägga andra perspektiv på ekonomi, resurer, natur, teknik och risk än de rent ”ekonometriska” prissättningen och värdesynen. Jag skrev om den här.

Dagens understreckare handlar om i princip samma sak, fast med läkarutbildningen i fokus. Den-på-understreckarmark-ständigt-verkande Merete Mazzarella är det som skrivit, och hon är lika läsvärd som alltid. Om ekonomernas huvudsyfte är att kunna se till samhällets hushållning, så är det läkarnas/sjuksystrarnas syfte att se till så att samhällets hushållande och värdeökningsproducerande mänskliga enheter hålls effektiva (för att låna ett ekonomiskt perpektiv på det hela). Viktigt är då att kunna förstå och se Den Andra, inte minst då man som läkare möter denne i ofta livsavgörande skeenden och brytpunkter. Vad bättre verktyg för detta är inte litteraturen, denna kappsäck av mänsklig erfarenhet och tolkande perspektiv? Detta är Mazzarellas poäng.

I och med Mazzazrellas artikel har alltså både ekonom- och läkautbildningarna fått lite kritik. Nu väntar jag med stort intresse på att min egen yrkesroll (civilingenjören) och alla de andra tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna, skall få nog så mycket av liknande pisksalva. Ty inom dessa utbildningar saknas precis på samma sätt den kritiska, den tvärvetenskapliga, den multipla, den problematiserade och den humanistiska blicken. Och detta i kanske än mer grad än hos ekonomer och läkare, då studenter inom tekniska/naturvetenskapliga gebit ofta tror sig vara närmare den hårda sanningen och den ogrumlade blicken, än flummiga humanister och kvacksalvande ekonomer.

Jag avslutar genom att parafrasera den alltför tidigt bortgånge Leif Alsheimer, känd för att ha skapat en juristutbildning med bildningsideal, och gör därmed ett första drag i ett angrepp på teknik-/naturutbildningarna:

En ingenjör/naturvetare som inte har läst ”Mannen utan egenskaper” är en fara för teknikimplementeringen/-utvecklingen i samhället.

4 kommentarer leave one →
  1. mars 15, 2012 17:26

    Bra där! Tycker också att de naturvetenskapliga utbildningarna bör närma sig det humanistiska perspektiven, kanske särskilt läkarna som ju ofta tenderar att vara väldigt stelbenta i undersökningsrummet, nästan som om de hade framför sig en trasig apparat istället för en människa.

    Man vill ju gärna tänka sig att vikten av fri diskussion är lika helig utanför de humanistiska vetenskaperna. Å andra sidan tycker man kanske inte att det finns lika mycket att diskutera? För vad ska man tvista om; orsaken till cancer? Bristerna i en matematisk formel? Det bästa vore nog att man lade till några kurser utöver huvudkurserna – sociologi t ex, och pedagogik – kanske rentav en sån där obehaglig kurs då man tvingas ta på varandra, typ dans eller massage. Hade kanske gjort underverk🙂.

    • mars 16, 2012 10:20

      Det finns mycket att diskutera även inom de ”hårda vetenskaperna” – bevisföring, modellantagande, konsekvens-orsaks-beskrivningar, metodval, systemgränser, statistik, tolkningar osv. Vidare hur kunskap produceras, valideras, säkerställs och dikteras utifrån politiska-ekonomiska syften. Många sociologiska begrepp kommer till användning för att kunna förstå detta. Det är slående att det endast är programmet jag gick som läser världens mest vetenskapskritiska kurs ”vetenskapsteori” (philosophy of science, vetenskapen om vetenskapen) av alla ingenjörsprogram i Sverige. I Norge är kursen obligatorisk, vilken den borde vara på alla högskoleutbildningar – oavsett inriktning – som påstår sig att universitetens största uppgift är att skapa kritiska medborgare.

      Jag röstar gärna för kram- och fysisk-berörings-aktivitet på högskoleschemat! Men bara om kursen består av blandade klasser med både naturare, humanister, jurister, lärare, sjuksystrar, ekonomer och alla andra i en härlig mix.

  2. skogvaktaren permalink
    mars 18, 2012 13:33

    Eller som George Orwell lade saken på ett silverfat: ”Naturvetenskaplig utbildning för massorna kommer inte att göra någon nytta, antagligen en hel del skada, om den bara handlar om mer fysik, mer kemi, mer biologi, och så vidare, på bekostnad av litteratur och historia. Det sannolika resultatet för en genomsnittlig människa skulle bli att omfånget av hans tankar krympte och att han blev mer föraktfull än någonsin gentemot sådan kunskap han inte besatt.”

    Jag tycker förresten att Leifs Alsheimers ”Bildningsresan” är bland de klarsynta böcker som skrivits om svenskt utbildningsväsende på senare år. Hans metod att införa klassikerläsning i exempelvis juristutbildningar är mycket intressant. Tyvärr gick han bort härom året, allt för tidigt.

    • mars 19, 2012 10:45

      Mycket bra citat, Carl! Det tackar jag för! Alsheimers bok har jag bara läst om, och inte i….än. Tycker om undertiteln till boken: ”Från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapande bildning”. Där satte han – liksom Orwell – fingret på!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: