Skip to content

Dagens Proust

januari 18, 2011

Men inte ens själva ytskiktet av vårt jag utgör en materiellt konstituerad enhet, som ter sig lika för alla människor och som var och en helt enkelt kan ta del av som av ett kontrakt eller ett testamente – vår sociala personlighet är en skapelse av andras tankar. Till och med den enkla akt man kallar ”se en människa som man känner”, är delvis en intellektuell process. Man ingjuter i den yttre form man ser hela sin kunskap om personen i fråga, och denna kunskap utgör säkerligen huvudparten av ens totalintryck av honom. Den skapar kindernas rundning, följer exakt näsans linjer och nyanserar röstens klang, som om stämman utgjorde ett genomskinligt hölje, till den grad att varje gång man ser detta ansikte och hör denna stämma, så är det dessa kunskaper man återfinner och lyssnar till.

Giuseppe Arcimboldo, Water (1566)

Giuseppe Arcimboldo, Air (1566)

Giuseppe Arcimboldo, Fire (1566)

Giuseppe Arcimboldo, Earth (1566)

6 kommentarer leave one →
  1. januari 18, 2011 23:54

    Det är häftigt att Proust var så före sin tid vad det gäller kunskapens betydelse för hur vi uppfattar saker och ting. Faktum är så är det först på senare år, vill jag hävda, som man via moderna radiologiska metoder kunnat se att vår förutfattade mening om något eller någon också påverkar varseblivningen.
    Vad det gäller Arcimboldo så har jag endast sett några enstaka i verkligheten, men hur fantastiska är de inte!

    • januari 19, 2011 10:18

      Ja, det finns flera liknande citat av Proust. Gillar hur han sammanför kunskapsteoretiska arv och idéer från filosofer såsom Kant och Schopenhauer och använder dem – samt gör dem – mer människonära i frågor av just våra föreställningar om vårt eget”jag” och de andras ”du”.
      Arcimboldo är ju fantastisk och jag tänkte att han passade bra in här som citatkoppling. Av hans svit om de fyra elementen här så kan två ses på Kunsthistorisches Museum i Wien och två är tyvärr i privat ägo. Vi har ju i Sverige också några av hans mästerverk. Själv skall jag bege mig till Skokloster i vår och se ”Bibliotekarien” och ”Vertumnus”.

  2. januari 19, 2011 19:26

    Vilket underbart inlägg! Just det stycke du citerar har även gripit mig flera gånger. Med Arcimboldo till blir det helt fulländat🙂

  3. skogvaktaren permalink
    februari 5, 2011 13:26

    Nog är det väl också därför man uppfattar somliga människors drag som så förtrollande vackra, medan andra fastän med till synes lika perfekta linjer bara ger ett tomt och innehållslöst intryck?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: