Skip to content

En människa som hoppas, hoppas på Dig

augusti 25, 2010
tags:

Du har kraft och fart,
ävenledes en färdriktning;
Du är ett anvisande finger,
pekandes mot något,
bundet till en kropp
i rörelse.

Denna kropp, denna rörelse, detta något.
Ni finns i det inre Du.
Ni är helt utsatta:
för det yttre Du,
för det yttre Det;
för den yttre omständigheten;
för omvärldens tysta vakuum
eller skrikande gravitation.
Vakuumet låter Dig leva.
För en stund.

Men gravitationen kommer att döda Dig.
Du kommer att omvandlas.
Och Fallet blir nära förestående.
Du kommer att möta mark.
Och du blir till ett skadat Intet.
Din kropp kommer att landa.
Och Du står återigen stilla,
på verklighetens fasta grundvillkor.

Du var bara ett Hopp, utmätt av Tiden.

En människa som hoppas, hoppas på Dig.

En människa som hoppas hoppar ett sådant Hopp som är Dig.
För en stund.

Ed Ruscha, Hope (1972)

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: