Skip to content

Dagens Proust

mars 6, 2010

Varje älskad människa, ja i viss mån varje människa, är en Janus som visar ett tjusande ansikte om hon lämnar en och ett trist ansikte om man vet att hon står till ens förfogande. Vad Albertine beträffar, var den bestående samvaron med henne pinsam även på ett annat sätt än jag här kan beskriva. Det är något fruktansvärt att ha en annans liv fästat vid sitt eget som en bomb man inte kan släppa utan att begå ett brott. Man kan jämföra med de känslor man erfar om man lever tillsammans med en galning: ständiga kastningar, faror, oro, fruktan att längre fram få uppleva att osanna men sannolika ting blir trodda när man inte längre kan förklara dem.

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: