Skip to content

Drömmen om den van Goghska olivoljan

mars 5, 2010

När jag steker, steker jag i rapsolja. Jag tycker om dess färg, smak och mångsidighet (i meningen att den passar till allt). Dessutom så har raps det språkliga övertaget över andra flytande stekfetter i det att det i ordets tre första bokstäver återfinns en tydlig hip-hop-anspelning (vilket är roligt) samt att det  översätts till ”rape” på engelska (vilket är roligt). Men där slutar min relation, och relationen är otillräcklig.

Om jag istället fick omnipotens över världen och över alla mina val så skulle jag enbart steka i olivolja, och inte i vilken olivolja som helst, utan i den lukulliska van Goghska olivoljan. Denna skulle sakna den verkliga olivoljans tragiska och skeva egenskap i det att den har en total oförmåga att passa till indiskt men en total, och dessutom sublim, förmåga att passa till italienskt.

Tänk er själva att få smaka på Van Goghs pastös (den tjocka färgen, liksom tredimensionell) i hans expressionistiska penseldrag där han fångat själva essensen av vad ett olivträd är för något, med dess desperata och ångestfyllda utsträckta armar som liksom försöker lämna den torra, obördiga jorden för att istället nå den skinande solen med dess himmel. Van Gogh har, kort sagt, fångat sjävla olivens olivitet, och sånt vill jag gärna smaka på.

Om vi låter oss äta van Goghsk olivolja så följer vi då också Vincents egen vilja. Han sa nämligen någon gång, eller snarare skrev i nåt brev till sin bror Theo, att han skulle vilja äta färg. Om Vincent skulle ha ätit färg så skulle medlet en expressionistisk målare använder för att avbilda den objektiva verkligheten (Kants ”tinget i sig”) genom sin subjektiva verklighet (Kants ”tinget i mig”)  bli både extern och intern på en och samma gång; in- och uttryck skulle flyta ihop på samma sätt som ”tinget i sig” och ”tinget i mig”. Det skulle bli en fantastisk upplevelse för målaren och precis samma upplevelse skulle säkert överföras till smaken på en olivolja, gjord på en pressad van Goghsk olivlundsmålning från 1888/1889.

Detta är min tanke och dröm.

Men problem uppstår då jag börjar fundera på vilken metod som skall användas när man vill pressa en van Goghsk olivlundsmålning från 1888/1889. Varm- eller kallpressad? Varmpressad för 1888 och kallpressad för 1889? Tvärtom?

Svaren på dessa metodfrågor kan man inte veta, även om man har omnipotens. Därför slutar drömmen om att få äta en tavla av van Gogh. Här slutar den.

THE END

Om bara fransmännen hade odlat raps istället för vete på fälten i Arles så hade van Goghs vetefältstavlor blivit rapsfältstavlor. Rapsoljans överlägsenhet i smak, färg, mångsidighet och språkliga roligheter kunde bestått och min relation kunde ha utvecklats eftersom jag då kunde testa att pressa dessa underbara målningar i verkligheten istället. Ty även rapsolja finns varm- och kallpressad.

Jag låtsas att vetefält är rapsfält, jag gör ett variabelbyte, och vips så är mitt liv minst ett bekymmer lättare.

4 kommentarer leave one →
  1. mars 5, 2010 20:08

    Du får inte glömma att det finns en battle mellan den Gauguinska olivlunden och den van Goghska. Så det finns även en smak av fientlighet och bitterhet med i det hela.

  2. mars 6, 2010 16:17

    Hej Karl! Kul att höra från dig! Och tack för att du gjorde ytterligare en smakanalys!

    Den legendariska knivhotar-och-skära-av-sig-öronsnibbs-striden vet jag så klart om. Så ja, om Gaugain skulle äta den van Goghska olivoljan skulle det nog smaka bittert. Synd.
    Det är dessutom ännu mer synd att inte Gaugain gjorde några olivlundstavlor, såvitt jag vet. Då skulle man ha kunna gjort två typer av olivolja.
    Gaugain tror jag dock skulle smaka bäst om man mosade några av hans tahitiska tavlor till nån form av tropisk chutney. Det kanske kommer ett sådant inlägg också. Vem vet.

  3. Karl permalink
    mars 8, 2010 14:59

    Gauguins olja var bara dold i en bismak av Kristus.

    Även om jag hellre skulle smaka på hans tropiska chutney!

  4. mars 8, 2010 21:12

    Åh! Med Gauguin själv som Kristis, så klart!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: